detarsavigor

Ett sinnesförvirrat inlägg som inte kan vara något annat än ett sorgligt försök att modeblogga, om punkare? Vet inte riktigt varför men det är på något sätt svårare att skriva på tåget den här gången, förra gången gick det av bara farten men nu är saken helt annan. Kan det vara för paret bakom mig som diskuterar vad jag uppfattar som sjukvårdspolitik, eller han pratar, hon lyssnar med ett förstående ”mm” som inlägg då det passar.
Eller är det punkaren som sitter rakt över gången som är orsaken till skrivarblocken som helt uppenbart inte kan vara en skrivarblock i och med att jag kan skriva ganska obehindrat om folket runt omkring, min.. budskapsblock då? Jag vet ju vad jag vill skriva om och vad jag borde skriva om men jaja.. fortsätter med beskrivningen av punkaren. Putte skulle helt klart kalla killen för hobby-punkare eftersom skinkjackan ser nästan ny ut, ser nästan inte använd ut alls, på den har klåparen tejpat dit ”analklåda”… behöver jag säga något om det? Var analklåda det mest uppkäftiga pojken kunde komma på så kunde han väl lika väl lämnat jackan hemma och tagit på sig vad mamma hade lagt fram istället? Vidare har killen vid vidare (mycket subtila självfallet) överblick ser jag en klocka på ett brett läderband under en utav nitarmbanden… vilken tvättäkta punkare behöver veta tiden? Kommer klockan inte bara vara i vägen under de demonstrationer då han, vi kallar min hobbypunkare David (han ser faktiskt ut som en David), ska armbåga sig fram och slås mot etablissemanget? Nej David! NEJ! Klockan kommer gå sönder och mamma kommer bli arg! (nej nu sätter sig någon bredvid här och blockar min sikt över hobbypunkaren, mitt offer David!) Jag kan inte längre stirra på hans dåliga hy som var nästa sak jag tänkte ta upp. Dålig hy är iof ganska punk, många punkare har väldigt VÄLDIGT dålig hy, kanske borde forska i varför det är så? Kanske är det mäsken alla riktiga punkare gör i sitt badkar (som punkare kan man ju inte gå till systemet och köpa sprit, det styyrs ju av etablissemanget!) som gör att hyn lixom ger upp på vissa ställen och blir… kratrar… i olika färger. Nu tvivlar jag på att David dricker mäsk utan det är nog mer tonåren som har satt sina elaka spår i hans späda ansikte men ändå… Jaha… då är det väl bara för mig att låta fingrarna gå en stund till, brukar inte bli åksjuk alls när jag åker bil eller tåg, inte av att läsa iaf men på något sätt får skrivande och överhuvudtaget tittande på datorn mig att bli lätt illamående så det vore ju en ide att sluta men vaaad i all världen skulle jag göra om jag inte hade ett tomt ark att skriva på? Jag skulle kunna läsa, men näe.. fast jo.. kanske ändå…